Är SJ:s lönsamhet viktigare än våra studenter?

Vi vill att SJ drar tillbaka sitt beslut om nedläggning och därmed undviker att sträckan upphandlas av privata aktörer, och att SJ får ett samhällsbärande uppdrag. Att lägga ned den aviserade sträckningen kommer inte enbart drabba klimatet och studenternas ekonomi, utan också kompetensförsörjningen till universitetet, Umeå och Norrland. Det skriver representanter för Umeå Studentkår.
Elsa_Gothlin_Felix_Kohler_foto_Henrik_Bjelkstal_nyhetsvinjett

Nedläggningen av nattåget är en symbolfråga som vittnar om synen på Norrland, Umeå och högre utbildning i norra Sverige. Den nittonde augusti aviserade SJ att nattåget mellan Umeå-Göteborg och Duved-Göteborg kommer att läggas ned på grund av olönsamhet. Vi i Umeå studentkår vill att regeringen tar sitt ansvar och står upp för att studenters rättigheter upprätthålls även i Norrland.

Umeå universitet grundades 1965 med syftet att tillgodose behovet av högre utbildning i norra Sverige. Idag finns nästan 38 000 studenter och 4500 anställda vid universitetet, vilket klassas som ett fullbredds- och riksrekryterande universitet.

Nästan 50 år senare bidrar SJ till att snarare begränsa tillgången till högre utbildning i norr.

Studenter har idag tåg, flyg eller bil som valmöjligheter när de ska ta sig mellan Umeå och resten av landet, där tåg enligt Transportsstyrelsen är det allra mest klimatvänliga alternativet. Enligt en undersökning från Novus inför valet 2022 vet vi också att klimatfrågan hamnade i topp när studenter fick ranka sina viktigaste valfrågor. Att ta bilen till Göteborg tar idag cirka elva timmar medan flyget tar betydligt kortare tid. Däremot släpper en flygresa till Landvetters flygplats ut betydligt mycket mer koldioxid än tåget, som dessutom kan transportera en större mängd människor.

Tåget är inte bara det mest miljövänliga alternativet utan också det mest ekonomiska. I snitt kostar en tågbiljett på den nu nedläggningshotade sträckan cirka 800 kronor, samtidigt som en student kan skatta sig lycklig om man hittar flygbiljetter för under 2000 kronor. Utöver detta försvåras resan rent logistiskt av att sträckan Umeå-Göteborg i dagsläget inte täcks av direktflyg, utan resenärer behöver mellanlanda i Stockholm. Studenternas månatliga inkomst i form av CSN-bidrag och CSN-lån ligger idag på 13 156 kronor, och är inte tillräckligt anpassad efter rådande inflation. För en studentekonomi är allra mest lönsamt att ta tåget.

Vi vill att SJ drar tillbaka sitt beslut om nedläggning och därmed undviker att sträckan upphandlas av privata aktörer, och att SJ får ett samhällsbärande uppdrag. Att lägga ned den aviserade sträckningen kommer inte enbart drabba klimatet och studenternas ekonomi, utan också kompetensförsörjningen till universitetet, Umeå och Norrland.

Att kräva att sträckan ska vara lönsam för att vara värd att bevara vittnar om hur man ser på Norrland i allmänhet, och studenter och högre utbildning i synnerhet. Att nedmontera länkar mellan universitetet i norr och samhället i söder innebär för våra studenter att tröskeln att välja Umeå universitet blir högre i och med att möjligheten att pendla hem till familjer i söder försvåras. Dessutom äventyras nu också universitetets position som ett riksrekryterande lärosäte samtidigt som nationella samarbeten försvåras i och med att utbytet av humankapital hämmas.

En viktig fråga vi ställer blir därmed vem eller vilka det är som ska ta fallet för olönsamheten? När nattåget läggs ner drabbar olönsamheten istället studenternas ekonomi, klimatet och universitetets ställning. Hur värderas olönsamhet?

Vem bevakar lönsamheten i den enskilde studentens privatekonomi? Resultatet kommer nu med största sannolikhet bli att sträckan upphandlas med en privat aktör, något vi redan sett hända med andra tågsträckningar i Norrland. Det finns däremot ingenting som tyder på att detta kommer göra sträckan mer lönsam eller hindra den från att läggas ned igen, vilket historien med sträckan Narvik-Stockholm redan visat på. På grund av detta ser vi att regeringen behöver ge SJ ett särskilt beslutat samhällsuppdrag där krav på lönsamhet inte längre styr utbudet.

Regeringen och SJ behöver stå upp för den högre utbildningen och studenternas rätt till högre utbildning oavsett var i landet man kommer ifrån eller var i landet man har valt att studera. En fungerande infrastruktur i Norrland måste ses som en oumbärlig samhällsfunktion. Konsekvensen av beslutet som är taget är att den enskilde studenten och den enskilde människan får betala för den olönsamhet som Statens Järnvägar avsäger sig ansvaret för att bevaka.

Elsa Göthlin, Ordförande Umeå Studentkår

Felix Köhler, Vice ordförande med ansvar för utbildnings- och studentpolitiska frågor